keep on running - http://keeponrunning.blogg.se/

photo: me

hade tänkt skriva några citat från deras låtar här, men nä. det räcker inte till. ordet kärlek är till & med för litet.

hemkommen från Stockholm & allting nu. konsert med My Chemical Romance igår + skivsignering med Rise Against idag.
konserten igår var hur bra som helst! dock var inte jag lika bra & grinade till de flesta låtarna. men så är det ibland. kan inte hjälpa att deras låtar berör mig så förbannat hårt. hade bästa sällskapet & ett av de bästa banden vid min sida typ, kunde inte annat än vara lycklig till tusen!

& ah, skivsignering idag. jag var utan sällskap & började grina så fort jag såg dem sitta där inne på Sound Pollution. Zach var den som satt först & så fort han såg att jag grät frågade han "what's wrong?" & jag förklarade att det var för att jag inte har råd att gå på deras konsert ikväll, varpå han frågar vad jag heter. innan jag riktigt hinner förstå vad som hänt så står jag & skriver upp mitt namn på deras gästlista. någonstans där emellan hann jag även med att hälsa på Joe & Brandon, samt krama Tim (som är min dröm-man for real) & säga att jag älskar dem.
så ikväll blir det konsert igen alltså. jag har inte fattat det ännu, men fan vad bra det kommer bli!

om ungefär en timme tar jag buss & tåg mot huvudstaden för att köa med Angelica till vad som kan vara årets spelning.
seriöst, det här konserten kommer bli s-å j-ä-v-l-a g-r-y-m. jag ser fram emot a hell of a show!

jag kan inte sluta lyssna på den här låten & videon är ju inte annat än awesome den heller. särskilt 3:08, omgz.
& ja, jag kommer alltid att vara kär i Rou (sångaren). ♥

älskarälskarälskar.
riktigt synd bara att Ryan & Jon har hoppat av .. men nya skivan kan bli riktigt grym ändå!

ah, vi kör på den just nu.
om ni inte har hört den bör ni lyssna.

Stockholm en sväng igår då. gick först runt på stan & shoppade lite, sedan mötte jag upp en bekant & vi gjorde sällskap ett tag. efter det mötte jag upp Angelica & Roberto vid Sergelbion, för vi skulle se Tron: Legacy! de var så himla gulliga att de bjöd mig på bion också, mhm! men ah, filmen var helt jävla grym. effekterna, skådespelarna, handligen & inte minst musiken. i loved it all! & ja, jag grät lite i slutet. dock borde man verkligen se Tron från 1982 först, för det är en hel del referenser osv till den. själv såg jag den häromnatten!

min recension av filmen Scott Pilgrim vs The World:
A-W-E-S-O-M-E. se den.

så ja, det är väl ganska uppenbart att jag älskade den?
jag vill gifta mig med Michael Cera som Scott Pilgrim. det finns ingen bättre kombo. oh, love.
kommer garanterat se den fler gånger på bio!

på fredag gäller det alltså; biopremiären av Scott Pilgrim vs The World!
för att vara på den säkra sidan så ska jag gå upp tidigt imorgon när biljetterna släpps & köpa tre stycken. I can't wait!
se trailer här.

photo: me

igår var jag & mamma på konserten med VNV Nation.
minus för de två förbanden, att spelningen var så sen (slutade 01.20 typ) & att ljudet till musiken var rätt kasst.
plus för känslan när de spelade Illusion & att trummisen såg så himla go ut hela tiden.

photo: me

här var jag någorlunda glad & planerade lite för ett inlägg som jag tänkt skriva om mitt favoritband; Detektivbyrån. så går jag in på deras hemsida för att kolla om det har hänt något nytt i deras värld, & vad står det då? jo, att de har splittrats. de har slutat göra musik. bröderna Molin kommer aldrig mer att stå på scen som Detektivbyrån. så, Sverige har med andra ord mist ett av sina lite mer kreativa musikinslag. & my world is no more.

men vi kör en liten sammanfattning av mina minnen med Detektivbyrån & hur allting började;
det var väl för ungefär tre-fyra år sedan som jag kollade igenom mina kontakter på msn & då såg att en tjej vid namn Sara (jag vet inte riktigt vem hon är, men hon ska ha ett stort tack iallafall) lyssnade på något band som hette Detektivbyrån. sött namn, tänkte jag & kollade genast upp deras musik. efter två låtar, som jag tror var "E18" & "Dansbanan", så var jag fast.
sedan dess har jag blivit ägare till en EP, en cd, två LP-skivor & en singel med dessa guldkorn. jag har sett dem live åtta gånger, fått kramar, gråtit framför dem, fått plats på deras gästlista till en spelning, dansat till dem, fått signerade skivor & lappar, samt fått en slängkyss från en av dem.
stunderna då jag stått längst fram under någon spelning är bland de bästa stunderna i hela mitt liv. då var jag fri & riktigt lycklig.
men nu kommer jag, eller någon annan för den delen, aldrig få uppleva detta eufori något mer. aldrig.

& till er som aldrig har hört talas om dessa genier har jag gjort en lite spotifylista med några av mina favoritlåtar; can I be your detective?

photo: me

lite så här har jag spenderat denna måndag.
har även tonat håret, så nu ser det ganska jämt & bra ut igen. ifall någon undrade.
tänker fortsätta kolla på Pokémon i princip hela kvällen, men måste hinna med en promenad & en jobbansökan också.

stream:ar för övrigt serien på den här hemsidan. hur bra som helst!

det var ett tag sedan jag lyssnade på dem, men nu går deras skivor på repeat i högtalarna igen. så grymma!

I can't fucking wait!

så bra att jag nästan dör. fan att de ställde in sin Sverige-spelning, fanfanfan.

arvikafestivalen har gjort två grymma bokningar nu i veckan; S.P.O.C.K. & VNV Nation!
de har även bokat band/artister som Ou Est Le Swimming Pool, Markus Krunegård, Kent & Babyshambles.
PEPPPPPPEN!

S.P.O.C.K. - Never trust a klingon


VNV Nation - Nemesis

This is the Manifesto of Little Monsters:
There is something heroic about the way my fans operate their cameras. So precisely, so intricately and so proudly. Like Kings writing the history of their people, is their prolific nature that both creates and procures what will later be percieved as the kingdom. So the real truth about Lady Gaga fans, my little monsters, lies in this sentiment: They are the Kings. They are the Queens. They write the hisory of the kingdom and I am something of a devoted Jester. It is in the theory of perception that we have established our bond, or the lie I should say, for which we kill. We are nothing without our image. Without our projection. Without the spiritual hologram of who we percieve ourselves to be or rather to become, in the future.
When you are lonely, I will be lonely too.
And this is the fame.
Love and Art
12/18/1974
Lady Gaga

photos: me

konserten & showen var helt underbar! hon är så jävla musikalisk & så mycket mer än det man hör på skiva.
kan bara säga att jag älskar kvinnan. blev tårögd mer än en gång & dansade nästan sönder fötterna. åh! ♥
The Monster Ball set me free.

Mama Monster ikväll då. känns inte verkligt just nu, men åh vad bra det kommer bli!
jag har rosettfrisyr & lite mer smink än vanligt. känns ganska halv-löjligt egentligen, men vad gör man inte?

imorgon har jag tänkt sova ut ordentligt & kanske åka till Västerås en sväng. förmodligen party på kvällen också.
söndagen ska spenderas i Stockholm med bästa Nanna som har kommit hit ända från Göteborg. åh!