keep on running - http://keeponrunning.blogg.se/

ok, egentligen så är jag inte alls på humör för att skriva något. ganska ovanligt faktiskt.
hela dagen har varit så himla konstig, men ändå väldigt bra.

började med att jag fick veta att Snow Patrol ska spela i Stockholm i maj, och att biljetterna på Ticnet är helt slut. så jag grinade lite åt det. sedan upptäckte jag att en annan sida säljer biljetter till konserten, och de finns biljetter kvar! så jag och mamma har planer 18 maj. åh.
efter lite andra om och men så åkte jag in till Stockholm. läste Watchmen hela tågresan men lyckades ändå inte ta mig igenom hela serien (har tre kapitel kvar). men inte gjorde det något.
träffade Elin och kikade runt på Beyond Retro och fikade på Espresso House. vid 17.10 gick vi till Sergel-biografen och gjorde oss beredda på en av årets mäktigaste händelser. filmpremiären av Watchmen.
så vi gick dit, gick in i salongen, kollade reklamer och trailers och high ten:ade med jämna mellanrum.
innan filmen började så kom en som jobbade där och lottade ut tre t-shirts. varken jag eller Elin fick en.
sedan var det dags för filmen att börja, och så fort ridån åkte åt sidorna så började alla att applådera och jubla. jag hade lyckliga fjärilar i magen och små små behagliga stickningar under huden.
hela filmen var simply awesome och ord är inte tillräckliga. jag blev helt euforisk.
och det var så härligt i scenen när Rorschach säger "i'm not in here with you, you're in here with me!" och en del i salongen, inklusive jag och Elin, började applådera och småjubla. känslan var ganska mäktig.
men ja, jag har inga konkreta ord om filmen direkt. skådespelarna var fantastiska och passade helt perfekt. effekterna var ljuvliga och musiken var riktigt härlig. de har verkligen lyckats med den här filmatiseringen.
och självklart så applåderade alla när filmen var slut, och jag skulle mer än gärna ha suttit kvar till nästa visning.
när filmen var klar så gick vi runt där uppe och trängde oss förbi människor. jag kollar åt sidan och stannar plötsligt upp. "Rorschach". Elin tittar fundersamt på mig. "Elin, där, Rorschach!" säger jag och pekar mot en man som står i kön till godiset. det var något av det coolaste jag sett på länge. den här mannen måste verkligen gilla Watchmen, för han var klädd precis som Rorschach! hade en sådan mask och jacka och hatt - allt. självklart så var jag tvungen att gå fram till honom och säga att han var skitcool! så det gjorde jag, och han tackade och så stod vi och pratade lite med honom. han hade tydligen sett samma visning av filmen som oss, och skulle se den andra visningen som började ungefär en halvtimme senare. vi fick också "visitkort" med adressen till hans blogg där han förmodligen ska lägga upp lite bilder och sådant.
men ja. efter det så gick vi mot tågen och åkte hem åt varsitt håll.
tågresan hem var ganska mysig och jag tänkte bara på hur glad jag kände mig.

och så var det ju det där ögonblicket. allting runtomkring stannade och du väckte fjärilarna till liv igen.
men det är inte bra och det får inte vara så.

nu ska jag snart sova. kanske.

- there don't seem to be so many laughs around these days.
- well, what do you expect? the comedian is dead.